Att vara snabb

Jag är snabb. Mycket snabbare än matte. Matte skulle faktiskt kunna vara lite snabbare, fast inte allt för snabb, det är bra att jag är snabbare än henne, det ger mig liksom en större frihet. Frihet under ansvar, fast utan alltför mycket ansvar då.

I tisdags till exempel. Då åkte vi till klubben. Lite ovanligt, vi brukar aldrig åka dit på en tisdag: Att vi åkte dit nu hade sin förklaring, men det kommer jag till om en stund. Hur som helst, vi hade ställt upp och matte skulle precis kommendera mig till rutan. Då dök det upp ett rådjur i skogskanten. Då önskade matte att hon varit lite snabbare. Resten kan ni säkert gissa. När jag kom tillbaka blev det i alla fall en snabb färd hemåt.

Annars har jag ju skött mig riktigt bra på både appellplanen och i fårhagen på sista tiden så då trodde man ju att man skulle få någon belöning för det. I fredags till exempel, då provade Fanny och jag att träna i inomhushall. Matte var så nöjd med mig att hon omedelbart anmälde oss till en tävling, då var hon snabb minsann (helt i onödan, det är flera veckor kvar innan anmälningstiden går ut, men hon var väl rädd att hon skulle hinna ångra sig. Det är ju två och ett halvt år sedan jag tävlade sist, och den tävlingen blev ju historisk på äkta Mizarvis. Tittar ni på resultatet på SKKhunddata då står det dock 0 poäng på mig på den tävlingen men det var bara för att matte bröt. Egentligen var jag ganska bra, drog till med flera 10:or. Sen blev jag lite överexalterad och det var då matte bröt. Men det är som sagt historia nu.) Nu hade Jag däremot siktat in mig på ett vallningsläger som Ewa annonserade häromdagen. Men då var matte för långsam så innan hon lyckats anmäla oss så var lägret fulltecknat.

Varför var vi då på klubben i tisdags. Jo det visade sig att matte skulle på konferens så hon kom inte hem efter jobbet på onsdagen och därav ingen träning. Lite förvirrande var det. Att hon kommer hem sent någon kväll ibland kan jag leva med men att hennes säng var tom en hel natt gillade jag inte. Lite plåster på såren var det i alla fall att min älskade mormor passade mig på dagen.

Igår var i alla fall ordningen återställd och vi for till klubben. Fast lite ovanligt var det ändå för husse följde med. (Det är han som har fotat dagens bilder.) Den här gången skötte jag mig hela träningen. På platsliggningen låg jag blick stilla trots att matte gömde sig flera gånger. Gry och Jazza låg också fint medan ungdomarna Hero och Fanny var lite oroligare. Ja egentligen är nog Jazza yngre än Hero men det har sagts mig att tjejer mognar tidigare…

Fanny

Jazza närmast kameran, därefter jag, Hero och Fanny. Gry hamnade utanför bild.

Lön

Ikväll har jag vallat får. Och efteråt fick jag lön. Det är första gången jag får en riktig lön. Men nu tycker flocken att jag skall hålla till i duschrummet med min lön.

 

Att göra sin röst hörd

Nu har matte slarvat med att hjälpa mig uppdatera bloggen på ett tag igen. Men vi har verkligen inte legat på latsidan för det. Vi har haft höstens första lektion hos Lotta (jag var duktig och fick massor med beröm), vi har vallat får ett par gånger och så har vi varit på sjön. Och så har vi tränat massor på klubben så klart. Om man får passa på att skryta lite så har jag blivit riktigt duktig på vittringsapporteringen. Det tog ett tag innan jag förstod vad matte ville att jag skulle göra när jag hittat rätt pinne, men nu har jag fått kläm på det.

Och så har vi varit och röstat. Jag är egentligen inte så mycket för det där med politik. Tycker att det är ganska trist att lyssna på, händer liksom ingenting. Men flocken har gjort klart att det är en rättighet och skyldighet att säga sin mening. Jag brukar i och för sig alltid säga min mening, är faktiskt ganska bra på att göra min röst hörd. Hur som helst så har det kommit till min kännedom att det finns ett parti som inte gillar olika. Här anstränger man sig alltid för flocken, vaktar huset och ställer upp för flocken i såväl vått som torrt –nåja, åtminstone i torrt. Och så finns det de som inte tycker man är välkommen bara för att man är svart och har ungerskt påbrå. Människan kan faktiskt vara riktigt trist. Hade jag dem här skulle jag skälla ut dem.

Sommarens sista bad?

Kan ni hitta mig?

 

 

Heja Hera, SM-guld 2014!

Min kompis Hera tog SM-guld i spår Nynäshamn i helgen. Kolla in resultatet här: http://bruks-ipo.2014.finvovve.se/resultat-sm/resultat-spar/  Så här i efterhand känns det ju helt självklart att det skulle ske i Nynäs. Mycket bra händer där. Jag gjorde tex min bästa tävling i LK1 just där. Nu kan ju ett 1:a pris i LK1 inte riktigt mäta sig med ett SM-guld, men i alla fall… Och så kommer ju matte därifrån. Världens bästa matte. Jag vill helst inte lämna henne ens för en kort stund, det har jag skriftligt bevis på. (Hoppa ner till mitt vallanlagsprov i juli 2013, ”förarbunden” vill jag minnas att det stod.)

Nu är det inte bara Hera som jobbat duktigt den gångna veckan. Själv har jag hunnit valla får två dagar och träna på klubben tre. Och så har jag hjälpt matte att plocka björnbär. Försökte plocka direkt ur mattes burk men då såg matte lite sur ut så jag fick plocka från busken istället. Och igår var vi och firade farfar. Passade på att plocka lite svamp, kantareller och svart trumpetsvamp. Fick med mig några fästingar hem från skogen också, de var inte riktigt roligt.

Hera på klubben i våras